Coronapandemin fungerade som en katalysator för trender vi såg redan innan pandemin och kickstartade den nya arbetsplatsen. Utifrån de insikter vi har idag och med vetskapen om att världen, tekniken och våra behov kan förändras snabbt – är det dags att undersöka hur kontoret kommer att se ut längre fram och vilken plats ergonomi och hälsa har där!
Under arbetet hemifrån under coronapandemin blev många tidigt medvetna om vikten av ergonomi genom bristen av den. Enligt Institute for Employment Studies i Storbritannien upplevde en tredjedel av de tillfrågade värk, smärta och obehag i nacke eller rygg i starten av pandemin när de arbetade hemifrån. Hälsan påverkades inte bara utifrån hur man satt och jobbade. En studie från Department of Preventive medicin and Public Health på Tokyo University jämförde fysisk aktivitet och stillasittande mellan de som arbetade på kontoret och de som arbetade hemifrån. Studien visade att de som arbetade hemifrån satt ner längre perioder, stod upp mer sällan och utförde mindre fysiskt arbete än de som var på plats på arbetet. Den minskade fysiska aktiviteten berodde på att inte behöva ta sig till arbetet till exempel genom att cykla eller gå samt promenader mellan möten under arbetsdagen. Med detta i åtanke är kanske motionscyklar och löpband lika viktiga och självklara framtida arbetsredskap på hemmakontoret som ergonomiska kontorsstolar och skrivbord.
En annan studie från University of Southern California visade att även den psykiska hälsan påverkades av arbete hemifrån. De som bodde ensamma och arbetade heltid hemma upplevde att bristen på fysisk interaktion med människor bidrog till social isolering och depression. Suddiga gränser mellan arbete och fritid kunde också göra det svårt att separera mentalt från jobbet vilket ökade symtom på stress och ångest. Andrew Lynch, COO på Huckletree, beskrev problemet vissa anställda upplevde som känslan av att ”bo på jobbet” snarare än att jobba hemifrån. Varifrån arbetet sker i framtiden beror hur behovet ser ut – ibland passar det bättre att jobba hemifrån och ibland på kontor. Här spelar kontoret en viktig roll som kulturbärare och för produktiva möten, samtal, problemlösning och brainstorming medan det enskilda arbetet kan göras någon annanstans. Detta kommer ställa högre krav på stolar som kan anpassas till arbetsplatsen och hemmakontoret. Vissa kommer att vilja ha stolar utformade för både kontoret och hemmakontoret medan andra ser att olika stolar fyller olika behov beroende på vilken miljö den används i och vilka arbetsuppgifter de ska stödja.
Enligt PWCs rapport Workforce of the future – the competing forces shaping 2030 anser 73 procent att teknologi aldrig kan ersätta den mänskliga hjärnan. Med det mänskliga i fokus skapas morgondagens livfulla arbetsplats där arbetsmiljön kommer bli allt viktigare i framtiden och bli ännu bättre än vad den har varit tidigare. Idag handlar mycket om individen och mjukare värden som identitet, utveckling, samhörighet och upplevelser. Vilket ger avtryck på hur kontor bör utformas. När vårt arbetsliv blir mer flexibelt måste den fysiska arbetsmiljön också bli det. En viktig faktor är ergonomin, att kontorsstolen passar många individer och att den är skön att sitta i oavsett om man sitter hemma eller på kontoret. Portabla ergonomiska möbler i touch down-ytor samt platser för fokuserat arbete kommer att tas till nästa nivå och bli en självklarhet. Mobilitet och anpassningsbarhet står i centrum vilket speglas i inredningen överlag men också i själva arbetsstolen. Ergonomi och människocentrerad design kommer att optimera balansen mellan anställdas styrkor och begränsningar eftersom när vi mår bra fysiskt och psykiskt gör vi ett bättre jobb. En studie från McKinsey Global Institute visar att företag som investerar i anställdas hälsa har mindre stressade medarbetare och färre sjukskrivningar.
De anställdas fysiska och psykiska hälsa kommer därför att vara fortsatt viktig. I framtiden kommer det sannolikt att kretsa ännu mer kring att hitta sätt att upprätthålla välbefinnande samt förebygga skador och stress snarare än att behandla sjukdom och symptom orsakade av dålig arbetsmiljö. Sensorer med biosensorisk teknik kan upptäcka och övervaka humör och energinivåer, till exempel för att identifiera motivation och stress. Enligt Ericssons rapport The Dematerialized Office svarar 66 procent att digitala sätt för att känna av när en kollega är nervös eller upprörd sannolikt kommer att användas på jobbet 2030. Kroppskänsliga sensorer kan även övervaka aktivitetsnivåer för att uppmuntra till mer rörelse under dagen och därmed bättre mental och fysisk hälsa. Föreställ dig en kontorsstol med sensorer som känner av hur länge du suttit ner, hur många timmar du sovit samt hur hög din puls och ditt blodtryck är. Stolen ger dig sedan en påminnelse om att ta en promenad, en vilostund eller ett mellanmål – detta skulle kunna vara en tänkbar produkt på det framtida kontoret!
Det smarta kontoret kommer att utvecklas vidare från dagens självklarheter som smartphones, skrivplattor, trådlösa högtalare, röststyrning och rörelsesensorer som tänder ljuset när man går in i ett rum. Men hur kommer AI att påverka själva designen och hur vi upplever kontoret? AI-drivna gränssnitt möjliggör utökade utrymmen eftersom digitala skärmar inte längre behöver monteras på väggar, stativ eller ens stå på skrivbord. När 3D-information kan visas i luften, minskar behovet av flera skärmar och datorer. Idag interagerar vi med tekniken främst genom syn och hörsel. Enligt World Economic Forum och Penketh Group är det ingen tvekan om att AI kommer att fortsätta förändra arbetslivet genom att arbetsplatserna omvandlas till multisensoriska miljöer som revolutionerar medarbetarnas upplevelse.
Nästa digitala revolution spås vara baserad på digitala upplevelser som rör våra sinnen genom det så kallade taktila internet (Internet Of Senses). Detta kommer att aktiveras av artificiell intelligens (AI), virtual reality (VR), augmented reality (AR), 5G och automatisering. Enligt Ericsson ConsumerLab: Ten Hot Consumer Trends 2030 där 46 miljoner early tech-adopters svarat förutspår konsumenterna att skärmbaserade erfarenheter år 2030 kommer att konkurrera med multisensoriska upplevelser som är svåra att skilja från verkligheten. Enligt Ericsson Research anser hälften av världens smarttelefonanvändare att vi alla kommer att bära AR-glasögon år 2025. När konsumenterna kliver längre in i den sensoriska digitala världen kommer augmented reality att göra det möjligt för bärbara datorer att direktöversätta språk, styra ljudmiljön och göra det möjligt för oss att uppleva doft, smak, texturer och till och med känna temperaturer digitalt! Det kommer att förändra hur vi upplever framtidens digitala möten, där vi i realtid kan förstå vad en mötesdeltagare säger trots att vi inte pratar samma språk och känna hur det känns att vara i deltagarens mötesrum!