STORY
Mäta miljöpåverkan genom EPD
Vad är EPD och hur kan det användas för att jämföra möbler och göra miljösmartare val?
EPD står för Environmental Product Declaration och är en produktspecifik miljöinformation som redovisar en produkts innehåll och miljöpåverkan. En EPD kan bland annat innehålla produktens material, förpackning, transport samt åtgång av kemikalier, energi och vatten vid produktionen.
För att skapa en EPD behöver man först göra en LCA (livscykelanalys) där man beräknar produktens utsläpp och miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Exakt var den största klimatpåverkan i livscykeln sker kan skilja sig åt från en produktkategori till en annan, därför behöver LCA-beräkningarna anpassas för olika produkter. Det görs genom produktspecifika beräkningsregler som kallas PCR (Product Category Rules). Från LCA:n plockas sedan data från beräkningarna över till en EPD. För att beräkningarna ska vara jämförbara tas både LCA och EPD fram enligt standarden ISO 14025, Miljömärkningar och deklarationer Typ III.
Hur används EPD?
Att det finns en EPD betyder inte att en produkt är bra eller dålig ur miljösynpunkt. En EPD blir bara relevant och intressant om man tittar på och värderar resultatet. I praktiken betyder det att om det finns en EPD för två olika produkter, kan man bland annat se vilket klimatavtryck de orsakat och hur stor skillnaden är. Den ena stolen kanske orsakar 60 kg CO2 och den andra 80 kg CO2. Dock ska man inte stirra sig blind på de exakta siffrorna. Trots att både LCA:n och EPD:n är framtagna enligt ISO-standarder så görs förenklingar och antaganden i beräkningarna, vilket kan påverka resultatet. Skiljer det några procent mellan två möbler så är de sannolikt likvärdiga. Att jämföra två EPD:er innebär också att man kan behöva ställa olika hållbarhetsfaktorer mot varandra, exempelvis andelen återvunnet material jämfört med andelen förnybar råvara.
Möjligheter och utmaningar med EPD
Generellt är det större efterfrågan på miljövänliga produkter på den nordiska marknaden jämfört med övriga Europa. Syftet med EPD är att kunden ska kunna jämföra och bedöma produkters miljöprofiler och därefter göra ett val. EPD:er kan därmed bidra till uppsatta miljömål eftersom man underlättar för konsumenter och företag att göra aktiva val och välja produkter med så lågt klimatavtryck som möjligt. I Sverige börjar EPD:er även att efterfrågas i upphandlingar. En utmaning med att ta fram EPD:er är att LCA-analyser kan vara tids- och kostnadskrävande för leverantörerna. Kravet på EPD från Upphandlingsmyndigheten idag är på spjutspetsnivå, eftersom alla leverantörer inte kan lämna sådan information. En sannolik utveckling är dock att EPD:er skulle kunna användas för att ställa krav på gränsvärden för klimatpåverkan i nationella miljömål eller klimat-, energi- och miljömål inom EU.
Exempel på innehåll i en EPD:
– Råmaterial
– Andel återvunnet och återvinningsbart material
– Energianvändning
– Vattenåtgång
– Kemikalier
– Förpackning
– Transport
– Avfallshantering
– Utsläpp från produktion